Hej!

Jag har länge funderat på vad jag skall skriva på denna blogg, jag ville göra något annorlunda, något folk inte har gjort så mycket. Därför bestämde jag mig för att börja skriva en egen berättelse, som kommer heta I egna spår. Berättelsen handlar om Charlotte, Jorviks rikaste och mest isolerade tonåring. Charlotte är trött på att vara instängd i slottet, och att hennes föräldrar alltid gömmer saker för henne. Så hon beger sig ut för att hitta sig själv, och påvägen dit får hon reda på Jorviks mörkaste hemligheter.

 

 

 

Charlotte satt på sitt vanliga ställe under ekträdet, med den vackra utsikten över det gamla viktorianska slottet. Slottet var väldigt vackert, men hon hade tröttnat på det. I sin hand hade hon sin favoritbok "Den lilla prinsessan". Hon älskar den boken eftersom att hon kan känna sig in i Sara Crewes värld, ett alldeles för rikt barn som är isolerad från verkligheten.

Hon satte ner boken och kollade över det höga staketet. Därute såg hon glada fåglar som flög, kor som betade lugnt i hagar och hästar som sprang fritt på åkrarna. Hon älskade att kolla på när hästarna sprang, hon ville också vara så fri. Hon var trött på att alltid vara tvungen att stanna på slottet. Hon hade knappt suttit sin fot utanför det. Hon suckade när hon hörde sin fars bil som rullade in framför huset. Hon fick egentligen inte vara ute såhär sent på kvällen, men hon tog chansen nu när hennes far varit i södra Jorvik på "en resa". Vad han gjorde på dom resorna fick Charlotte aldrig veta. Hon kutade mot köksingången som var beläget på slottets baksida och sprang snabbt uppför spiraltrappan som ledde till det vänstra tornet där hon hade sitt rum. Hon satte sig framför fönstret och såg när hennes pappa med ett svagt leende vinkade åt henne. Hon vinkade tillbaka och suckade, hon visste att hans leende bara var på låtsas. Hon satte sig på sin säng och drömde om en plan där hon kunde ta sig ut ur slottet och åka vidare och utforska världen. Plöstligt fick hon en suverän idé. Hon sprang så fort hon kunde till sitt skrivbord och drog ut ett anteckningsblock och en penna, hon skulle komma på en plan för att rymma hemifrån.

Charlotte var upprymd, men hon hade ingen aning om vad hon skulle göra. Efter ett tag med att sitta framför anteckningsblocket kom hon äntlingen på sin plan. På natten var det bäst att rymma, när alla sov. Då hade hon sluppit att bli upptäckt. Nästa steg var att gå ut köksvägen, och sedan gå till bakgårdens vänstra sida där det fanns en del plankor som var lösa. Där hade hon lätt kunnat krypa igenom, och sedan fortsätta in på natten. Det enda dåliga med planen var att hon direkt skulle gå in i en skog, vilket hon verkligen inte ville göra på natten. Men det var chansen hon var villig att ta för att bli fri.

Klockan slog 04.08. Hon hade varit uppe hela natten och finslipat hennes plan. Med sig för rymmen hade hon tagit några få tröjor och två par byxor. Ett par gamla läderstövlar skulle hon även ha på sig, och lite mat för resan. Hon hade också med sig en filt, en ficklampa, en kompass och såklart lite pengar om hennes mat skulle ta slut. Hon tog ett djupt andetag, hon var redo att gå. Snabbt packade hon ner allt i sin ryggsäck och begav sig ner mot köksutgången. När hon kom ut kände hon en frisk sommarbris mot sina bara armar, det var kallt men härligt. Hon kollade upp mot sin fars fönster, ljuset var tänt men han verkade inte vara vaken. Hon smög mot staketet och kände på dom lösa plankorna. Hon var tvungen att sparka på dom så att dom skulle gå av, men tillslut hade hon gjort ett hål stort nog för att hon skulle kunna klättra ut. Hon gled igenom lätt och sedan stod hon på andra sidan. Hon kände sig fri, hon hoppades att allt skulle vara över. Hon gick långsamt in mot skogen, och när hon blev omfamnad av mörkret började hon bli orolig. Hon hade hört av sin far att det fanns älgar, björnar och farliga djur i skogen. Paniken och tröttheten slog till och hon kände sig försvarslös. Hon började springa så snabbt hon kunde igenom skogen men hon blev snabbt trött. Hon gick ett tag tills hon frös till, hon hörde en röst bakom sig.

-Äntligen är du ute.

 

Detta var då första delen av historien, jag hoppas ni gillade den! Kommentera gärna om ni vill ha fler delar, och om ni vill veta vem Charlotte har mött i skogen!